Melissa Chilinski - Banjo Cake

Rootsyland Approved

 

Av Mats Carlsson

 

Melissa Chilinski, hemmahörande i Salt Lake City, Utah, är en intressant singer-songwriter, gitarrist och banjospelare inom den nutida Amerikanska oldtime musiken. Men när hon började spela musik, då hon bodde på östkusten, nära Boston, var det i första hand funk hon ägnade sig åt. Men när hon för ett tiotal år sedan upptäckte bluegrassen fångades hon snabbt av den här typen av musik:” “Even before realizing what any of it was called, I kept being drawn to folk, old time, Irish, and bluegrass music.” Utöver sina soloprojekt så medverkar hon även i diverse lokala musikkonstellationer och anordnar egna banjokurser. Man kan även höra henne som vokalist på jazzplattan ”Patron St Django” av the Hot House West Swing Orchestra som kom 2023. 

Hennes första bluegrassalbum, ”Wings To Fly” från 2023, är en skiva fylld med sju av hennes egna sånger i moderna versioner av en äldre musiktyp. Hennes vackra sång ackompanjeras av fylliga arrangemang för diverse akustiska instrument med en märkbar jazzkänsla.  
 
2024 kom ”River Green Sessions” inspelad live i Aja Martin's cabin i Tollgate Canyon, Utah,med insprängda naturljud bakom Melissas sång och banjo på vissa spår. Som helhet får vi skickligt utförd instrumental oldtime musik på gitarr, mandolin, banjo, fiddle m.m., kombinerad med Melissas tänkvärda sånger. 

Våren 2025 släppte hon ett superbt namnlöst album som gav oss tolv starka spår, däribland balladen ”Blind Miner”, en berättelse om en legendarisk blind gruvarbetare vid namn Roy Newman från Big Cottonwood Canyon; “Cold can’t cut your finger tips / Digging deep beneath the earth / Searching for your self worth / Inside the mine.”  Även här får vi Melissas sånger ackompanjerade av duktiga instrumentalister på mandolin, bas, pedalsteel och fiddle. Albumet avslutas av en homage till en av hennes förebilder, John Prine, i ”Morning Prine”.  

Nu är hon tillbaka med en ny platta kallad ”Banjo Cake”, som har ett större fokus på bara Melissas sång och mästerliga banjospel med enbart lite enklare arrangemang än på den förra utgåvan. Detta är lägereldsmusik i bokstavlig bemärkelse, där vi lätt dras in i en skön samvaro med Melissa, hennes röst och instrument. Samtidigt är det nog ett album som kräver lite mer av lyssnaren, så om man kommer ny till Melissas musik så är nog förra årets skiva att rekommendera som ingång.