Logan Ledger - Golden State (2023)

Rootsyland Approved

 

Av Tomas Grip

Betyg: 4,5 Gripar

 

Efter några år i Nashville och en finfin debutplatta producerad av T-Bone Burnett letade sig San Fransisco-födde Logan Ledger tillbaka till Kalifornien och följde upp den med ett album uppkallat efter hemstaten. Den här gången med Shooter Jennings i producentstolen.

Är man välsignad med en röst som är lika delar Roy Orbison och Chris Isaak har man liksom halva inne, men Ledger kan ju skriva låtar också.

Här bjuds vi på lika delar countrypolitan och sextiotalsinspirerad croonerpop och precis som på debuten är det balsam för öronen. 

Höjdpunkterna är många och referenserna likaså, men det är ändå skivans jämna nivå som är styrkan. Inledande titellåten skulle passa perfekt på ett Weeping Willows-album och efterföljande There Goes My Mind låter lika delar Roy Orbison och Sam Outlaw. Det är en knäckande bra inledning.

Här återfinns också ett antal svulstiga och riktigt tjusiga ballader, tänk er Richard Hawley runt ”Coles Corner” eller Chris Isaak i början av hans karriär, men med en gnutta mer country-edge så förstår ni ungefär hur det låter. På en av de finaste – Some Misty Morning – dyker självaste Erin Rae upp som duettpartner. När han drar upp tempot en smula (Court of Love, I’m Not Here) låter han skrämmande lik Orville Peck, både till röst och musik.

Trots likheter med ovan nämnda artister så är han så mycket mer än en musikalisk kameleont: låtar, produktion och innerlig sång är komponenter som gör detta till ett album av skyhög kvalitet. Och det främsta beviset har han lagt sist på skivan. Where Will I Go är en svepande ballad i ett alldeles eget universum. Hans behagliga röst har vi ju redan talat om, och här bäddas den in av de vackraste stråkar och en melodi som hade gjort Scott Walker grön av avund.

Har finkammat nätet efter uppgifter om en uppföljare, men hittar inget. Däremot medverkar han på den nyligen släppta skivan "Old No.1 Revisited" där prominenta namn som Margo Price, Jade Bird, Brennen Leigh med flera nytolkar Guy Clarks debutskiva från 1975. Ännu ett hett skivtips.

Efter att ha återupptäckt "Golden State"  kanske man känner suget efter att få gå vidare i samma ljudlandskap? Därför har jag skapat en spellista som kan sägas vara en fortsättningskurs: "Logan Ledgers släktled", där det är lätt att höra släktskapet med ovan nämnda referenser med flera.