Rootsyland Approved

leafrapids

Leaf Rapids - Velvet Paintings

Rootsyland Approved

 

Av Lars Svensson

 

I väntan på att den amerikanska federationen imploderar kan man med fördel lyssna på lite canadaiana. Där finns ju att ösa ur; The Band, Neil Young, Gordon Lightfoot, Tamarack, Ian och Sylvia Tyson för att nu nämna några. Eller varför inte Leaf Rapids, som för ganska exakt ett år sedan gav ut sitt tredje album ”Velvet Paintings”. Att som recensent komma så här sent renderar självklart en skämskudde, men bättre sent än aldrig.

Winnipeggruppen består av basisten Devin Latimer, hustrun Keri Latimer, sång och låtskrivare, Joanna Miller, trummor och Chris Dunn, gitarrer. Samspelet mellan gruppmedlemmarna är imponerande och självklart, för att nu använda ett utslitet adjektiv; sömlöst.

Albumets elva låtar kan kanske beskrivas som en stuvning av luftig folk, kraftfull country med lätt vibrerande gitarrer, inte olikt Fleetwood Mac eller Chris Isaak. Ken Latimers texter speglar gärna om hur hantera livets svårigheter, men att det trots allt någonstans finns ett hopp. I albumets berörande titellåt beskrivs vad som händer när man väl bestämt sig för att själv ta kommando över sin tillvaro; ”When I get my shit together/I´ll be a force to reckon with/Possessor of self dicipline/Not dreaming the days away”.

”Starling to a starling” är en närmast hymnliknande låt om kärlek och starens flykt i enorma molnliknande moln över himlen. Kanske albumets bästa låt där Chris Dunn flyhänta och känsliga gitarrslingor särskilt övertygar. ”Silver Fillings” är en långsam låt med en utsökt följsam pedal steel  och en text om att via sina tandfyllningar kunna ta emot radiosignaler (!). Den är ljuvlig.

”In the woods” med en bakgrundskör som försätter lyssnaren i en spöklik känsla; ”I´ve been hearing the strangest things/On the long walk home in the evening.” är en annan favorit. Det här är mina favoriter just nu. Om ni inte gillar mina val har jag andra, som Grucho sade.

Keri Latimers röst ligger nära Stevie Nicks i sitt vokala uttryck men har sin egen prägel som jag lätt faller för, hennes sång är väldigt intagande i sin mjukhet. Att hon dessutom skriver sällsynt begåvade texter bidrar till att göra Leaf Rapids album till en på flera sätt sällsam upplevelse.