Rootsyland Approved

jan 13, 2026
Rootsyland Approved

jan 13, 2026
Av Tomas Grip
Betyg: Fem Gripar
Statement 1: Aimee Mann har aldrig gjort en dålig skiva.
Statement 2: Juvelen i kronan är "Bachelor No.2 (Or, the Last Remains of the Dodo)" från 2000.
Aimee Mann var naturligtvis redan etablerad när filmen Magnolia hade premiär 1999, men nog har hon ändå regissören Paul Thomas Anderson att tacka för en del. Stora delar av manus skrevs runt Aimees låtar och inte minst scenen där hela ensemblen sjunger hennes Wise Up är oförglömlig. Soundtracket - som innehöll hela nio Aimee-låtar - blev en stor succé.
När hon skulle följa upp framgången med ett "riktigt" album så tyckte skivbolaget Interscope, med VD:n Jimmy Iovine i spetsen, att det saknades hits och ville inte ge ut det. Varvid Aimee hostade upp ett sexsiffrigt belopp för rättigheterna och började själv sälja det på konserter och internet.
Inte förrän skivan i rask takt hade sålt 25 000 ex, fick den distributionen den förtjänade.
Men det här med att den ”saknade hits”? Ursäkta mig, men det måste väl ändå vara all bullshits moder?
Skivan fullständigt dryper ju av femstjärniga popkarameller med melodier så självklara att borde skickas upp i rymden som framtida bevis på mänsklighetens storhet. Varenda spår är en lågmäld bomb.
Med denna skiva skapade hon det egna universum som hon befunnit sig i sedan dess, för det finns faktiskt inga som låter som Aimee. I all enkelhet och helt utan krusiduller, men ändå helt eget och unikt.
Vid 20-årsjubileumet härom året utökades den dessutom med några låtar från Magnolia-soundtracket, inklusive Save Me och en nyinspelad Wise Up.
Statement 3: En redan perfekt skiva blev precis ännu lite bättre.