Review

nov 13, 2026
Review

nov 13, 2026
Albumrecension
Av Tomas Grip
Norge flyttar verkligen fram positionerna som musikland just nu, inte minst inom americanafåran där vi redan fått två av årets bästa album (Ole Kirkeng och Norma). Silver Lining, vars tredje fullängdare Bygones släpps idag, är möjligen inte ett renodlat americana-band, utan rör sig fritt mellan flera genrer.
I Stine Andreassen, Live Miranda Solberg och Halvor Falck Johansen sitter man dock inne med tre fina låtskrivare som nog kan sina Gillian Welch och Jason Isbell-skivor utan och innan, vilket ändå hörs. Att de dessutom sjunger alla tre, gärna i stämmor, gör detta till ett album som lyfter sig över mängden.
Halvor sjunger dock lead på endast två av låtarna - GMAM och Tornado - och de låter istället kvinnorna imponera på resten av skivan. Vilket de gör helt rätt i, eftersom Stines och Live Mirandas änglalika röster är precis vad som får albumet att sticka ut i mängden.
Inledande Set Me Free sätter standarden direkt. Här låter man som den perfekta legeringen av Fleetwood Mac och Jenny Lewis. Det är förresten en beskrivning som fungerar bra på flera av skivans spår. En annan referens - rentav ett musikaliskt syskon - är kaliforniska Pearl Charles.
I låtar som titellåten, Such a High och Picture In a Frame beger de sig lite längre in i folk-/americana-land och låter snarare som om First Aid Kit hade campat i Laurel Canyon ca 1971.
Jag gillar dessutom att man inte fläskar på med allt man har, i stället är ljudbilden ganska luftig och återhållsam. Därför är det något av en glad paradox att man hela tiden finner nya lager och instrument när man lyssnar.
Ibland ökar de intensiteten aldrig så lite, som i Sunlit Boulevard (här återfinns också den signifikanta textraden "California is a distant dream/Ladies of the canyon sing for me") och avslutade Easy Loving Me, där en lap steel smyger sig in i ljudbilden vilket gör dem till två favoritspår på albumet. Allra bäst är nog ändå titelspåret Bygones, något de kan tacka den fantastiska stämsången för.
Efter Fleksnes, lusekofta, Oddvar Brå, Ringnes, russebuss, Jan Teigen, gå på tur, Harald Hårfager, Doktor Drövel, morsom och han i Beck med stora skägget så har Norge äntligen något att vara riktigt stolta över: sin musik.
Betyget blir akkurat fyra Gripar.