Review

okt 18, 2024
Review
okt 18, 2024
Albumrecension
Av Lars Svensson
När artister får för sig att göra nyinspelningar av sina låtar är det sällan resultatet överglänser originalet. Ett undantag är Eric Andersen, som 1966 gjorde en nyinspelning av ett helt album: ´Bout Changes ´n´ Things”. Nu har Rachael Sage, singer-songwriter och bildkonstnär från New York gjort samma sak.
2023 gav hon ut ”The Other Side”, ett album som inte gjorde nämnvärt intryck på mig. Nu släpper hon ”Another Side” som i princip är ett nytt album men med omarbetade versioner av materialet från ”The Other Side”. En slags akustisk kompis om man så vill. Resultatet är mycket lyckat.
Rachael Sage musik är inte americana, jag skulle mer beskriva henne som rootsy folk-pop. Merparten av materialet är egenkompositioner tillkomna i huvudsak under pandemin. Musiken befinner sig i ett minimalistiskt landskap där sångerna nu bättre kommer till sin rätt.
Höjdpunkterna är också flera: ”Deepest Dark”, kanske albumets bästa spår med ett piano- och violinarrangemang som inte släpper taget om mig. Maria McKees ”Breath” här i en dov dramatisk tolkning förtjänar också ett omnämnande. I övrigt kan albumet beskrivas som low-key, men faschinerar i sin komplexitet men också i sin enkelhet.
Arrangemangen är genomgående akustiska och Rachael Sages sång, inte olikt Sophie Zelmani, är extremt följsamt till den rika flora av instrument som berikar lyssnandet.
Så enkelt.
Så bra.