Review

mar 2, 2026
Review

mar 2, 2026
Albumrecension
Av Mats Carlsson
Lucy Kitchen är en brittisk folk-singer-songwriter hemmahörande i Ramsey, England. Hennes musik är en sorts lös kombination av nutida brittisk folkmusik, americana och lite country bakom hennes klara, varma sångröst. Hennes musik har jämförts med Joni Mitchell och Beth Orton och rösten får mig att tänka på Sandy Denny och Josienne Clarke.
Nya plattan ”In the Low Light” är vad jag kan se hennes tredje fullalbum efter debuten ”Waking” från 2014 och uppföljaren ”Sun To the Moon” (2017). 2023 släppte hon en EP kallad ”The Stabal Sessions” som var hennes första musikprojekt efter att hennes man dog i cancer 2022.
Precis som på de föregående skivorna så är musiken grundad i ett luftigt sound med tydlig akustisk instrumentering, men det förekommer enstaka elektriska instrument. Med tanke på makens bortgång så är det inte oväntat att ett tema av saknad kan kännas i flera av sångerna som i stämningsfulla ”The Boatman”: ”For My True Love´s Gone Now And I´m Left Here Alone With My Heart That Is Hollow And Dry And Withered” eller ”In My Corner”: ”Baby I´m Trying To Be Stronger/ But I miss you In My Corner”.
Men där finns även låtar med en mer hoppfull känsla som i ”Sunny Days”: ”Feels Like Spring Again / Petals smiles at the Moon” och ”Red Skies”: The clouds look like mountains Over the city skyline / Stripes of candy coloured clouds / There’s magic in the air tonight”.
Lucy Kitchen har med ”In The Low Light” skapat ett mycket vackert album som växer för varje genomlyssning, som lyriskt går en lyckad balans mellan det sorgliga och det mer positiva. Definitivt ett av årets bästa så här långt!