H. Self - Live på Slaktkyrkan, Stockholm, 10 maj

Liverecension

Av Tomas Grip

 

Med en ny femplusplatta i bagaget äntrade H.SELF i lördags sin hittills största scen: Slaktkyrkan.

Har sett honom fem gånger tidigare och det har alltid varit bra. Känslan har ändå varit att de haft ytterligare en växel och frågan ikväll var om han och bandet skulle lyckas fylla ut det större formatet? Svaret var ett rungande JA.

Med Fabian Ris Lundblad och Gustav Erlandsson Holmqvist som grundbultar i sjumannabandet och en Henric Hammarbäck som plötsligt var en scenpersonlighet växlade de upp både en och två nivåer.

Det var fett, mullrande och emellanåt nästan funkigt. När H.SELF dessutom förfogar över två fioler (Agnes Odén och Casper Hedberg) gitarrlegenden Stevie Klasson och ständige vapendragaren Jonas Öhlund i bandet och de toppar formen som ikväll är det svårslaget. Frontmannen själv gick på vatten och det märktes att alla njöt av stunden.

Varenda låt var en ärofylld homerun vilket även gästerna Vilma Flood och Johan Airijoki bidrog till. Lägstanivån tangerade nästan högstanivån och högstanivån var monumental.

Några höjdpunkter ändå: den väldiga Maggie Brown, kommande evergreenen På eget bevåg och kanske framför allt: Yasin-covern Rap är ingen konst. Ikväll med uppspeedat tempo, ett band som plötsligt förvandlas till Booker T & The MG:s och Casper Hedberg på såg. Svårslaget.

Betyget är givet: Fem storstilade Gripar.