Caitlin Canty - The Night Owl Envies The Mourning Dove

Albumrecension

Av Mats Carlsson

 

Sedan ett tag tillbaka har singer/songwritern Caitlin Canty återvänt till sin barndoms Vermont efter att ha bott i Nashville i ett tiotal år, närmare bestämt till lilla Danby (ca 1300 invånare). Vet inte om det har haft någon påverkan på hur musiken på hennes nya album låter, men det visar i varje fall att hon inte är rädd för att gå mot strömmen. Just detta gjorde hon med sitt förra album ”Quiet Flame” från 2023, där hon undvek alla elektriska instrument och som gav oss ett av det årets bästa plattor med suveränt framfört ensemblespel av några av de största instrumentalisterna inom amerikansk folkmusik och bluegrass.  
 
På den nya skivan ”The Night Owl Envies The Mourning Dove” återvänder hon till ett ruffigare och mer typiskt americana sound med t.ex. både trummor och elektriska gitarrer och man får vibbar från hennes genombrottsplatta ”Reckless Skyline” från 2015. Bland musikerna som gjort låtarna ”live” i studion hörs bl.a. Rich Hinman, gitarrer, Jeremy Moses Curtis, bas och Ray Rizzo, trummor. Produktionen står Caitlin själv för i samarbete med Sam Kassirer som även bidrar med keyboardspel.

En konstant på alla Caitlins plattor är ändå det viktigaste- hennes uttrycksfulla röst och starka kompositioner och detta finns det mycket av på det här mycket lyckade albumet fyllt av elva egentillverkade låtar (en gjord ihop med Jamey Johnson). Allra mest kommer kanske hennes talanger till sin rätt i de långsamma balladerna som i fina ”Strangers/Lovers” eller ”Heartache Don´t Live Here”, men där finns även kraftfulla uptempolåtar som ”Bird Dog” eller ”Electric guitar”, som för övrigt kom till efter att hennes unge son hittade hennes gamla halvakustiska gitarr under en säng. Min favoritlåt är nog ändå det ljuvliga titelspåret ”Night Owl/Mourning Dove”.