Agnes Skure - Gazette

Albumrecension

Betyg: Fyra Gripar

Av Tomas Grip

 

Albumdebuterande Agnes Skure är uppväxt på ett lantbruk i Västmanland och då är det kanske inte så konstigt att man dras åt countrymusiken. Ändå känns "Gazette" inte som något bakåtsträvande och hödoftande album, det ganska rustika soundet till trots. Texterna behandlar kärlek, uppbrott och ungdomens tvehågsenhet, samtidigt som musiken rinner som en klar fjällbäck skivan igenom. Countryn finns såklart i botten men hon har förmågan att spä ut den med precis lagom proportioner folk och pop. Faktiskt inte olikt vad Judy Blank gjorde på sin "Big Mood" från tidigare i år.

Jag såg henne värma upp åt H.SELF på Slaktkyrkan i våras och redan då förstod man att något stort var i vardande. Med "Gazette" ger hon nu sig själv ammunition att i eget namn ta rampljuset på countryestraden. Tillsammans med producenten Filip Brun lyckas hon skapa stämningar med enkla medel, något som visar sig bäst i Lost Dreams som utspelar sig i ett snabbköp strax före stängning där hon vandrar omkring tillsammans med andra vilsna själar, samtidigt som hon grubblar över livet och kärlekens beskaffenhet.

"Dealing with life, walking down the aisle of number nine"

Att debutera i en genre som sakta börjar likriktas och, trots att hon inte uppfinner något nytt, ändå lyckas låta både självsäker och unik är ganska imponerande. Hennes country står helt på egna ben och kastar inga ängsliga blickar, varken bakåt eller på samtida artister. Låtmaterialet är genomgående starkt och dessutom både varierande och välljudande. Visst kan hon väsnas ibland, som i studsiga Brand New, men oftast hittar Skure det perfekta tillståndet mellan akustiskt och elektriskt som ger ett nästan sakralt uttryck, rent musikaliskt. En annan låt som måste nämnas i sammanhanget är Everytime, där hon sjunger fint över en plockande akustisk gitarr innan låten plötsligt exploderar i elektriska gitarrmattor. Effektfullt och väldigt snyggt. Så här hade Sarah Klang kunnat låta om hon utvecklats mot countryn i stället för från den.

Lägstanivån är så hög att det är svårt att rabbla favoriter, men förutom ovan nämnda vill jag plussa lite extra för Think of Me som efter halva låten briserar i slicka gitarrer och en imponerande framåtlutning, drömska Elin och hurtiga Good Ride. Det bästa har hon dock sparat till sist, nämligen singelbomben Little River, som borde ha alla förutsättningar att bli mer än bara en livefavorit.

Edit: "Gazette" släpps på fredag.