MAGKÄNSLEMUSIKEN # 22

Av Peter Holmstedt

Foto: Peter Holmstedt

 

Jaha, då var vi här igen då. Med huvud och öron fulla med musik. Precis som det ska vara.

Vi kan väl börja i Borås den 5:e februari där Anastasia, Pablo och Alexander, mer kända under namnet Country Efter Jobbet, underhåller och värmer en stor publik hos Amir och Anna på Wisers Pub en iskall vinterkväll. Bo Pettersson sköter både bokningar och ljud där, med den äran. Givetvis mycket Alf Robertson från scenen, men även en hel del annat smått och gott. Det finns en värme i både framförande och mellansnack, som smittar av sig på oss åskådare, och stämningen är närmast euforisk och uppsluppen efter uppträdandet.

När det gäller inspelad musik då? Jodå, vi har blivit överösta med massor av fina grejer i både januari och februari. Singlar, EP och album. Av både känt och okänt folk.

Mängder med fina singlar av svenska artister och band. Två stycken underbara låtar från Joel Almes efterlängtade kommande album. Ny single från kommande albumet av Andi Almqvist, producerad av Freddy Holm från Norge. Ljuvlig taktmaskinscountry och domedagssoul från Lars Bygdén. I’m Kingfisher imponerar stort på nya singeln. En underbar uppdaterad version av Blommans ”Tjacka Spikskor” av Malmö-baserade Kiitos För Allting. Två låtar till från Jesper Lindells Muscle Shoals-projekt. Valter Nilsson med ännu en ny låt från kommande albumet ”Högsbo Riviera”. Ny låt från Sand & Hallander som fortsätter att inspireras av Ted Gärdestad. Första livstecknet från Elin Ruth Sigvardsson på nio år.  Och så två fina Dylan-tolkningar av Dan Tillberg.

Men av det inhemska är det ändå H. Self (Henric Hammarbäck) som står för det allra starkaste i form av nya låten ”I Vinter”. Hade förmånen att få höra den live flera gånger på Rootsy Winter Fest 2026, och den växte för varje lyssning.

När det gäller utländskt vet jag inte riktigt var jag ska börja. Kanske här! Ny låt med Ryan Bingham är alltid en stor händelse. Ny underbar låt med Father John Misty. Lowell Georges dotter Inara har precis släppt en jazz-inspirerad singel från kommande album med låtar av Eliot Tignor Douglass och Philip Alexis Littell. Al Green och RAYE gör duett av Lou Reeds ”Perfect Day”. Dylan LeBlanc med ny fin låt tillsammans med The Family. The Long Ryders med låt från kommande album. Susan O’Neill och Valerie June tolkar Stephen Stills och Buffalo Springfields ”For What It’s Worth”. Dan Penn med sprillans ny låt. Josh Ritters ”Theopany” är en lång, stark sak. Och Foy Vance med ännu en låt från det efterlängtade, kommande albumet.

Sen har vi ju några protestlåtar efter de förfärliga händelserna i Minneapolis i januari också. Billy Braggs ”City Of Heroes”, Bruce Springsteens ”Streets Of Minneapolis” och U2’s ”American Obituary”. Starka grejer, alla tre.

Men den som gjort mest intryck på mig är ändå Amy Grants ”6th Of January” från kommande albumet ”The Me That Remains”, som handlar mycket om att komma tillbaka efter traumatiska händelser i livet. En fantastisk låt med stark text och underbar produktion. Lyssnade en hel del på henne under 80- och 90-talet, men tappade bort henne helt sen. Rekommenderas varmt!

Sen ska vi ju inte glömma bort det lite mera ovanliga formatet EP heller. Några fina såna har vi fått oss till livs de första två månaderna. Både här hemma och där ute.

Stefan Leoson, från Visby, under namnet Catcher Evo, har gett oss en första EP med sex låtar på ”Charcoal”. En andra EP är utlovad till senare i år. Vince Gill har redan hunnit med fyra stycken EP sen november förra året, och han har utlovat ytterligare åtta fram till och med oktober. Ett mastodont-projekt lika stort som en av mina absoluta favoritplattor, hans ”These Days”, 4 CD boxen från 2006, med enbart nytt material. Hannes ”God Bless Sweden” får vi väl också räkna som EP, även om det är nio spår, men fyra av låtarna är bara dryga minuten. Hans ”Stars” är en av mina favoritlåtar hittills i år. Och U2’s ”Days Of Ash” är ju också en EP, och det bästa dom gjort på många, många år.

Album då, frågar nyfiken? Jodå det finns en hel del där också. Både inhemskt och utländskt. Med solo-artister och med små och stora band.

Courtney Marie Andrews ”Valentine” tycker jag är hennes hittills starkaste, men många håller inte med mig. Amanda Bergmans ”embraced for a second as we die” är fin, och det är Eric Bibbs ”One Mississippi också. Zach Bryans ”Heaven On Top” är bra, men för lång. Dina Ögons ”Människobarn” är bra, men ojämn. Det som är bra, är riktigt bra, men en del känns bara som utfyllnad. Jay Buchanan från Rival Sons och hans nya solo-platta är producerad av Dave Cobb och känns stark så här långt. Lilla Barbro, a.k.a. Maja Heurling, har gjort ett fint album, där bland andra Peter Morén medverkar.

Men den platta som snurrat mest i det Holmstedtska hemmet hittills är en platta inspelad 1977, men släppt den 23:e januari i år. David Forman och hans ”Who You Been Talking To”, producerad av Jack Nitzsche, där Ry Cooder, Tim Drummond, Flaco Jimenez, Jim Keltner, David Lindley, Fred Tackett, med flera, medverkar. På grund av diverse skivbolagstrubbel hamnade plattan i limbo, men tack vare amerikanska västkustbolaget High Moon Records såg den dagens ljus först i år. Hans första album från 1976 är en riktigt favorit-platta här, så jag blev otroligt glad när denna aviserades i december. Rekommenderas varmt!

Det var väl allt för den här gången. Nu väntar vi bara på vår och värme. Ja, och så nya alster från Joel Alme, Ryan Bingham, Butler, Blake & Grant, Amy Grant, Jesper Lindell, The Long Ryders, Ian McNabb, Valter Nilsson, RAYE, Sturgill Simpson & Johnny Blue Skies, Tedeschi Trucks Band, Michael Weston King och Danny George Wilson, förstås…..

Peter Holmstedt, Södra Svinhult, onsdagen den 26:e februari, 2026