”En americana som glider mellan glad pop och den sorgsnaste tung bluegrasscountry, men där stämmorna och arret binder ihop allt…”

Av Christer B. Jarlås


 

CatWagon är en kvartett kvinnor vars country bara hyllas mer och mer. Till helgen släpper de sitt debutalbum, ”The Stories of Northern Ridge Creek”.  Det finns sedan tidigare flera fina singlar att streama.  Alla kom från olika håll i musiken och i Jämtlands län när de  2019 började spela ihop. CatWagon är: Elin Nilsson – sång, gitarr, banjogitarr, Erika Öhnstedt – sång, melodica, tamburin, ägg, claves, Anna Nyström – bas, stomp, kör och Erika A. Jonsson – sång, gitarr, munspel, dragspel. De har blivit en egen jämtländsk variant av The Highwomen. Producent för det nya albumet är Johan Arveli; välbekant från Ellen Sundberg, Jakob Hellman, Annika Norlins ÖFK-låt med mera. 

 

Rootsylands Christer B. Jarlås blev nyfiken och har intervjuat CatWagon inför releasepartyt på Gamla Teatern i Östersund lördag den 6 juli.

 

När var hur bildades ni?

- Vi har funnits i den här tappningen sedan 2019, då Anna anslöt till den ditintills tillfälliga konstellationen av Elin, Erika och Erika som bara sammanstrålade för att köra en spelning per år. Med Anna i gruppen, så började vi hitta vår form och vårt samband (Erika AJ).

- Är sååå glad att Erika Öhnstedt och Anna Nyström var på samma kalas den gången 2019 och att Erika frågade Anna (när hon var påväg till taxin) ”Ska inte du spela med oss!?” ”Vad spelar ni?” frågade Anna. ”Country, gilllar du det?” Sa Erika ”Inte direkt, men jag är gärna med och spelar” blev svaret, haha! En vecka? senare hade vi gig och Anna var med, då på cajon. Lite senare insåg vi att Anna ska ju givetvis spela bas och där någonstans skapades CatWagon! (Elin)

Hur har era första år varit?

- Vi hann ju bara finnas ett år innan pandemin slog till, vilket innebär att det blev lite av ett vakuum – men samtidigt en tid att hitta oss, lära känna varandra både som musiker och som vänner. Och vi utvecklas och fortsätter med det hela tiden, vi har blivit mer än bara ett band – vi har blivit en kattfamilj (Erika AJ).

- Storsjöyran 2023 var stort, men samtidigt älskar vi de här mindre spelningarna på intima scener där vi får vara nära publiken och ha en konsert tillsammans med dem, snarare än för dem (Alla).

Vad är det bästa med att var med i CatWagon? 

- Vi fyra. Familjen. Att få dela upplevelsen med de som är och har blivit några av de närmsta personerna i livet.  (Erika AJ)

- Det Erika sa, men även att ha några som man tillsammans med får växa musikaliskt och utvecklas. Att få skapa något nytt tillsammans. Sen är det rätt häftigt att man kan bli så sammansvetsade att man snabbt kan läsa av en blick på scenen och förstå vad den personen menar och då göra justeringar som inte var planerade. (Elin)

Om ni ska beskriva er musik för någon som inte vet; hur skulle ni beskriva den?

- Jag skulle säga en americana som glider mellan glad pop och den sorgsnaste tung bluegrasscountry, men där stämmorna och arret binder ihop allt till en ljudbild som är vår (Erika AJ)

Vilka förebilder hade ni för bandet?

- The Highwomen och First Aid Kit skulle jag säga har inspirerat mycket. (Elin)

Vem eller vilka skriver era låtar och vad kan de handla om?

- Generellt skriver både Elin och Erika AJ låtar. I början var det mest Elin som skrev. Men för den här skivan så blev det primärt Erika AJ som skrivit låtarna – anledningen till att det blev så, var att allt hände när vi var i studion och spelade in nån av våra första singlar och Elin säger att vi borde ha en låt som är en kombination mellan Wayfaring Stranger och Jolene och där och då föddes idén, inte bara om Joe Fairing och Ms Wayleen – utan hela skivan och den berättelse som ligger bakom. Bandet har tillsammans arrat allt, och utvecklat och skapat ljudbilden tillsammans med producenten. Så låtarna är våra, utan oss tillsammans hade de inte varit det de är. 

Vad kan vi få vänta oss av ert album?

- Känns ändå som att vi har finslipat på vårt sound till detta album och hittat hem ännu mer. Så jag tror att ni kommer finna små överraskningar ljudmässigt lite här och där. (Elin)

Vilka förutom er är med på albumet?

- Johan Arveli från Arveli productions är den som producerat och Johan spelar även en hel del instrument på skivan. Nevo Mastering has mastrat. Vi skickade in en stipendieansökan till Kulturrådet tillsammans med Arveli productions, och den beviljades vilket vi är otroligt tacksamma för. Tina Nejderskog från nejderskogform har gjort vårt fina omslag

Vad kommer att hända efter albumsläpp?

- Närmast väntar en spelning i Orsa under Orsayran. Känns väldigt roligt att få vara ett av de bokade banden dit. Sen ska vi spela på en femtioårsfestival (tillsammans med bland annat Junior Brielle och La La Superstar Reds anm). Hade gärna fyllt på hösten med ännu mera men då det ska komma en ”Catbaby”(haha) i oktober så är hösten lite luftigare än vanligt. (Elin)

- Vi kommer givetvis att fokusera på att repa och skriva låtar under tiden, och gosa kattunge, vilket är allra viktigast (Erika AJ)

Hur ser CatWagons framtid ut?

- Förhoppningsvis fler skivsläpp/EP-släpp, det finns låtar på kö och det kommer fler

Om ni får välja varsin cover, som ni INTE har spelat, att lägga till i ert set, vilka skulle ni välja?

- Past the point of rescue – Hal Ketchum (Erika AJ)
- Wildflowers and wild horses – Lainey Wilson (Elin)
- The girls are back in town – Chapel Hart (Anna)
- Mississippi – The Secret Sisters (Erika Ö)