Feature
nov 20, 2025
Feature
nov 20, 2025
Av Lars Svensson
Foto: Johannes Berner
David Urwitz har i höst kommit med sitt nionde album eller släppt nu musik som det kallas nuförtiden. Rootsyland träffade honom i en hotellfoajé Göteborg för att prata om ”Nåt slags svar” som plattan heter och annat med bäring på tillvaron för en artist som nu är inne på sitt tjugonde år sedan det hyllade debutalbumet ”Det var väl inget mer med det”.
Nya skivan släpps förutom som CD i en vinylutgåva med ett stilrent omslag som hämtat inspiration från klassiska jazzetiketter som Verve och Impulse. Det är mycket grant.
- Magnus Heed Magassa som gjort omslaget har haft helt fria händer, berättar DU som själv är väldigt nöjd med resultatet. Det känns lite sextiotal, lite jazzkänsla i omslaget, jag gillar det. Jag har jobbat med Magnus i 15 år; du ska alltid jobba med folk som är bättre en du själv. Det här med design är ju inte något jag kan.
Att det förutom CD också blev en vinyl, trots att det är lite av ett ekonomiskt äventyr ser inte David Urwitz som något större bekymmer.
- Jag tänker att vill jag göra en sak och att det finns alla förutsättningar att bli bra då får det bli dyrare, i det långa loppet brukar det jämna ut sig. Jag fick ju möjlighet att medverka i radions SöndagsMorgan i P4 tillsammans med Morgan Larsson och det höll mig ekonomiskt flytande, det var fantastiskt roligt att vara med där. Jag har också fått en del stipendier. Det funkar ekonomiskt, man får vänja sig att inte leva så flott; Thailandsresor går bort.
Titeln på nya albumet ”Nåt slags svar” väcker kanske lyssnarens förhoppning att få definitiva svar på frågor men DU är tveksam till om det finns något som kan kallas definitiva svar.
- Jag tror det är individuellt för lyssnaren, men jag tänker att svar är sällan just definitiva eller sanningsenliga, vi justerar våra svar hela tiden. Men det är ingen temaplatta.
Bilen är bästa stället att lyssna på musik i, enligt DU. Dessvärre står den gamla Saaben nu på verkstan så lyssnandet får anstå ett tag.
- Det måste finnas en CD-spelare i en bil, men i dagens bilar finns ju inga. Det är en konstig utveckling. Någon borde nischa in sig på att montera in CD-spelare i bilar. Min son har en kassettbandspelare i sin bil.
När jag frågar DU vilken musik han lyssnar på så är det fortfarande The National som gäller.
- Jag är tokig i dem liksom i Springsteen, jag lyssnade galet mycket på honom. Annars lyssnar jag, kanske för mycket, på musik som betytt mycket tidigare i mitt liv, vilket också kan vara lite farligt, att man fastnar där. Artisterna blir som kompisar till mig. Emmylou Harris är en annan artist som betytt väldigt mycket.
Tjugo år och nio album, det kokar ner till en imponerande låtkatalog på runt 100 låtar. Frågan skriver sig själv: När skriver du; ständigt eller i perioder?
- Svaret är nog att jag ständigt skriver, det blir som tvångstankar. Ibland blir det bara korta grejer. Det blir ett slags lågintensivt skrivande. 60 procent skriver jag på piano, det blir en annan typ av låtar än när jag använder gitarr. Jag tycker själv att jag inte spelar bra gitarr, jag föredrar pianot.
Låten ”En eftermiddag” från albumet ”Undrar om det syns” är tveklöst David Urwitz mest kända låt. Själv minns jag en spelning på Pustervik när jag på väg ut från spelningen passerade en klunga som samfällt beklagade att DU inte spelade den låten.
- Jag spelade inte låten på sju år, tyckte den tog så mycket uppmärksamhet att den präglade spelningarna för mycket. Ämnet självmord är ju ett fruktansvärt tabulagt ämne. Jag fick massor av reaktioner på att jag inte spelade den. Sedan ringde en jag känner och sa att nu när du gjort den här låten är det bara för dig att spela den. Så nu spelar jag den igen.
DU bokar inte regelrätta sammanhållande turnéer utan försöker få till en turnéplan som är rimligt omfattande.
- Jag har testat så många grejer. Jag griper tillfället när jag tycker det funkar. Jag säger inte tyvärr, jag spelar bara i april exempelvis. Vissa som är ute och spelar vill aldrig åka hem, man älskar att vara i bubblan. För min del är en helg fullt tillräcklig sedan vill jag åka hem. Men det gäller ju också att få det att gå runt, att det gärna finns en liten ekonomi i det hela.
Förutom solospelningar spelar DU i ett par andra formeringar; dels med gitarristen Pär Öjerot som också producerat de tre senaste albumen, dels med Pär och Julia Fahltin, bas och Stina Sahlin, trummor.
- Vi är ute och spelar ungefär tio gånger per år. Det blir en annan sak när man är fler som spelar tillsammans. Det är skitspännande, var och en har ju sitt sätt att se på musik, inte minst åldersmässigt.
”Nåt slags svar” skiljer sig från tidigare album då blås- och stråkarrangemangen fått ta större plats. De är signerade Martin Schaub. Tillsammans med Pär Öjerots körarrangemang har de lyft DUs låtar till en ny spännande nivå.
- Plötsligt händer något som jag inte riktigt var beredd på. Martin och Pär har gjort ett fantastiskt jobb. Det är roligast när man hittar ny energi, det ger mig ny stimulans att fortsätta. Det skulle inte förvåna mig om jag gör en ny skiva om tre år. Jag spelar ju lite på Eurojackpot, om jag vinner ska jag göra en orkesterskiva.
Så nu vet ni: om David Urwitz nästa album är inspelad tillsammans med Prags symfoniorkester har han vunnit på Eurojackpot. David älskar att ha en chans. En gång vann han 119 spänn.