Feature
okt 2, 2024
Feature
okt 2, 2024
Av Peter Söderlind
Jag vaknade måndagen den 30 september och möttes av beskedet att Kris Kristofferson var död. Det var som att mötas av beskedet att någon som står en nära är borta, det var också precis så det var. Innan jag gick ned till köket väckte jag dottern och berättade, även där samma chock och hon undrade hur jag kände mig. Det känns svårt, svarade jag. Så här tycks mottagandet av Kris bortgång ha skett runt om i världen. Det var en älskad man. Satte mig i bilen på väg till jobbet med några av hans låtar, när jag halvvägs insåg att bilstereon var tyst. Och jag lät den vara så, utan att höras ur högtalarna fanns musiken med texterna och takterna ändå.
Det har blivit flera krönikor om Kris för Rootsyland, fast det då hette enbart Rootsy. Hur många vet jag inte, inte heller hur många gånger jag sett honom men mötet i kyrkan i Malmö resulterade i en intervju, både för Rootsy och för Country4you. Kris ska dock förstås utifrån sig själv, att möta honom är såklart en upplevelse men det är i sångtexterna han talar till en. Man behöver inte ha sett honom live, även om det är stort, fast av en annan anledning. Styrkan ligger i att han kommer rakt in i den som vill lyssna. Det budskap han har gett oss lever kvar, jag lyssnar på honom utan att stereon är påslagen, jag lyssnar på hans vinylskivor, jag lyssnar på andra som sjunger hans texter. Många har sjungit och spelat in Kris låtar, jag tänker inte räkna upp alla men det är stora mästerverk som skapats, det skulle dessutom ta för lång tid att sammanställa. Däremot vill jag lyfta två tolkare av Kris som inte så många känner till, det är två personer som gett hans texter nytt liv som påverkat mig starkt - Annasara Dahrén från Bollnäs översätter honom helt fenomenalt till svenska, och Höga Kustens egen vildmarkstrubadur Andreas Nilsson ger texterna på originalspråk ett djup som hämtat ur de allra mörkaste norrländska skogarna. Låtarna lever precis som Kris skulle ha önskat. Budskapen når hjärtat.
Jag skulle kunna skriva mycket om Kris Kristofferson, om hans kraftfulla politiska ställningstaganden och ilska över det han såg runt omkring sig. Om hans enkelhet i de sammanhang jag sett honom. Jag skulle kunna skriva en krönika om ett truckstop i Docksta som alltid får mig att tänka på låten Here Comes That Rainbow Again, men jag stannar här. Om du inte redan tagit honom till dig så ge honom en chans. Och har du redan gjort det vet jag att du har en vän för livet. Det här är för mig rootsmusikens essens, rötterna kommer från allra längst ned i och finns med dig var du än är.
Avslutar med två verser ur In The News som finns med på albumet This Old Road. Det är två verser som talar för sig själv och som känns som om de vore skrivna idag. Vila i frid och stort tack för allt Kris.
Burning up the atmosphere and cutting down the trees
The billion dollar bombing of a nation on it's knees
Anyone not marching to their tune - they call it treason
Everyone says God is on his side
See the lightning, hear the cries
Of the wounded in a world in holy war
Mortal thunder from the skies
Killing everything they say they're fighting for