”Mitt liv är som en traditionell countrylåt”

Av Christer B. Jarlås

 

Det är mer än tio år sedan hon slog igenom med dunder och brak och ”Sången om Värmland”. Tio år sedan debutalbumet har hon nyss släppt sitt femte album ”Värmländskt twang”. Erika Jonsson är ett fenomen och så mycket större än vad den creddiga delen av Musiksverige har förstått. För Rootsylands räkning har Christer B. Jarlås lyckats få Erika att sitta ner en stund för en intervju mellan jobbet som lastbilschaufför, alla spelningar, det egna skivbolaget och tillvaron som småbarnsmorsa. Varsågod, möt Erika Jonsson….

Som värmlänning föll jag förstås redan första gången jag hörde ”Sången om Värmland” på Youtube för mer än tio år sedan. Vad har den låten betytt för dig och hur kom den till?

-Jag hade hemlängtan och satt i mitt vardagsrum i Stockholm och skrev ihop den på skoj och skickade den till min familj hemma i Värmland som tyckte att jag skulle lägga ut den på sociala medier. Vilket jag gjorde och den spreds som en löpeld. Den har betytt allt för mig, så många som inte lyssnade på country tidigare har börjat lyssna på country tack vare den låten. Så utan min hemlängtan hade kanske karriären varit mer trögstartad.  

Nu är ditt femte album här. Du har släppt två album med låtar på både engelska och svenska och sedan två på engelska. Och det nya albumet är väl för första gången enbart på svenska. Varför har det blivit så?

-Jag tänker inte så mycket på vilket språk jag sjunger på. Det är mer en feeling jag får för vad jag vill göra för typ av texter och låtar. Det känns som att när jag sjunger på svenska så blir det mycket mer närmare och direkt än när jag sjunger på engelska. Men jag gillar det lika mycket. 

På ditt nya starka album ”Värmländsk twang” finns den fina ”Country Tack Vare Er”. En låt där du hyllar många föregångare som Cacka, Kicki, Alf och Mats men också George Jones och Tammy Wynette. Hur har ditt förhållande till country varit från barndomen och framåt?

-Jag har växt upp med en mamma som spelade musik från morgon till kväll, jag vaknade till musik och somnade till musik. Det var allt från dansband till country så det har jag liksom fått från när jag var väldigt liten, kanske även från när jag låg i magen. Var med i en linedance grupp när jag var liten och sparade min veckopeng väldigt länge för att få köpa en westernskjorta som mamma tyckte var alldeles för dyr, men den har jag kvar än idag.

Titellåten på nya albumet är ju en hyllning till uppväxten och Värmland. Vad betyder Värmland för dig? Vilken värmländsk musik står dig närmast förr och nu?

-Värmland är mina roots, jag kommer alltid känna att Värmland är hemma. Där bor min familj och mina barndomsvänner. Jag har nog inte lyssnat så mycket på musik från Värmland genom åren men återkommande skivor som mamma spelade hemma var Sven-Ingvars. Nu i vuxen ålder gillar jag Monica Zetterlund väldigt mycket. 

Var i landet finns din största publik i dag? Du har mängder av streams och runt 50 000 lyssnare i månaden på Spotify. Hur har du jobbat för att kunna nå ut? Är det enklare eller svårare i dag än när du började?

-Det är brett i hela Sverige men skulle tro att jag har störst publik runt Mellansverige. Spelat väldigt mycket i Dalarna och där har jag en väldigt fin publik. Skulle säga att det blir svårare och svårare att nå ut med musiken för det handlar inte bara om att det är en bra låt längre utan man behöver ha tur med algoritmer och bra visuella videos till låten. 

Du fick utrymme i teveserien på SVT om den svenska countryhistorien och du ska spela på festivalen Country på svenska på Mosebacke den 19 augusti tillsammans med Kikki Danielsson, H.Self, Kristinehamnspojkarna i BroMesa och Kiitos för allting. Vad betyder serien och festivalen för dig?

-Jag är så tacksam för all tid jag fick i serien. Har märkt en markant ökning av nya fans som kommer till mina spelningar tack vare programmet. Det ska bli oerhört hedrande att få spela i Stockholm på Mosebacke tillsammans med de andra fantastiska banden, inte minst Kikki.

Vad lyssnar du helst på i bilen och hemma?

-Jag lyssnar mest på amerikansk country, men när jag lyssnar på svensk country är det oftast mina kollegor som Emma Svensson, Robin Winther, Stella Adee och Martin Riverfield. 

Amerikanska förebilder är Ashley McBryde, Carly Pearce, the Judds, Dolly Parton, The Chicks och många fler. 

Efter vad jag förstår lever du inte enbart på musiken? Du kör också lastbil. Du är småbarnsförälder. Hur stor roll får musiken ta i ditt liv? Och vad betyder ditt liv utanför musiken för vad du sjunger om?

-Ja, jag jobbar hela tiden. Men jobbar med musik nästan varje dag. Jag har ju eget skivbolag med signade artister på som jag jobbar med. 

-Mitt liv är som en traditionell countrylåt, jag kör lastbil, försöker vara en bra mamma, och få livspusslet att gå ihop. Men jag är mycket ute på vägarna.

Hinner du med att själv gå på konserter? Vad var den senaste du besökte?

-Ja inte så ofta, det är när jag spelar på festival jag hinner njuta av de andra som spelar. Men senast jag var på konsert var det på Carly Pearce. 

Det finns ju märkligt nog några i Sverige som inte ännu upptäckt Erika Jonsson. För dem. Vilka låtar bör de börja med för att börja lyssna på dig?

-Det beror på om de gillar svenska eller engelska. Min favoritlåt på engelska är antingen ”Rootless” eller ”Reason To Leave This Bar”. På svenska tycker jag ”Natten” eller ”Ligger med nån annan”. 

Du sjunger om både EPA-traktorer och lastbilar och gamla bilar. Vilken låt skulle du vara gladast om du hörde från någon bilstereo?

-Jag älskar när de spelar all min musik, det är ett kvitto på att man gör någon glad eller skapar känsla hos någon. Det är det som är mitt mål med min musik. 

Hur ser resten av din sommar ut? Och vad väntar till hösten?

-Jag spelar hela sommaren, jobbar med nya låtar och i höst har jag en planerad höstturné för sittande publik.