Countrysoul - kanske den bästa sub-genren i hela musikhistorien

Av Tomas Grip


 

När Casual Records gav ut CD-samlingarna "Country Got Soul" Vol 1 och 2 i början av seklet var det nog fler än jag som fick upp ögonen för denna älskvärda genre bestående av en samling - företrädesvis - vita gubbar från - företrädesvis - den amerikanska södern någon gång runt 1970.

De kastade ett ljus på ett musikaliskt gränsland som få ens kände till. Vita artister spelade med svarta musiker och producenter, samtidigt som rasism och segregation var högst påtaglig. Här handlade det om känsla, tid och plats lika mycket som röst och produktion. 

Countryn hade sina rötter i den vita landsbygden medan soulen hade sina i den afroamerikanska kyrkan och gospeln. Musiken som uppstod när de bägge blandades blev nästan som en motståndshandling. Empati i ljudform. Svängig sådan.

Har ni inte upptäckt Eddie Hinton (bilden), Jim Ford eller "Redneck soul man extraordinaire” Dan Penn (som han benämns i skivans texthäfte) så har ni en oupptäckt värld att upptäcka här. Ja, faktiskt nästan en ny färg.

Här är ett personligt urval som inkluderar många av samlingarnas låtar, men dessutom sträcker sig lite bortom de två skivorna.