Balladen om världens bästa okända band

Av Tomas Grip


 

I begynnelsen fanns ett band från Swansea i Wales som först kallade sig The Iveys, men i samband med att de signades av Beatles egna skivbolag Apple tog sig namnet Badfinger. Detta var 1970.

De kickstartade karriären med låten "Come And Get It", som både skrevs och producerades av Paul McCartney. Därefter gav de i rask följd ut tre album med fantastisk power pop och skördade relativa framgångar, inte minst tack vare singeln "No Matter What". Världen såg ut att ligga öppen för dem.

Men ibland går allt inte som man tänkt sig. Bandet hade skrivit kontrakt med en ny manager som - skulle det visa sig - var tidernas ohederligaste, och lejonparten av pengarna för skivförsäljningen rann rakt ned i hans giriga fickor. Även Apple Records hade ekonomiska problem och fjärde skivan "Ass" blev deras sista på bolaget. De kommande åren blev en enda lång och smärtsam följetong av kontraktsstrul, utebliven promotion, depressioner och stämningar över uteblivna royalties.

I april 1975 fick grundaren och låtskrivaren Pete Ham nog. Med stora skulder försökte han en sista gång få ut sina pengar av managern Stan Polley som gjort sig onåbar. Endast 27 år gammal och med en flickvän som var gravid i åttonde månaden såg han ingen annan utväg än att ta sitt liv. Han hängde sig i sitt hem, och meddelandet vid hans sida avslutades med raderna:

“P.S. Stan Polley is a soulless bastard. I will take him with me”.

Ett par år senare sparkade medlemmarna Tom Evans och Joey Molland igång bandet igen, men trots två fina album upprepade sig historien och både framgångar och intäkter uteblev. Evans och Molland började istället turnera med varsitt 'Badfinger', naturligtvis med osämja och stämningar som följd. Efter ett hetsigt gräl dem emellan - om pengar och rättigheter, vad annars? -  hängde sig även Tom Evans i november 1983.

Att de två frontfigurerna valde samma tragiska utväg till följd av uteblivna ekonomiska framgångar är ironiskt med tanke på vad som hände med en låt skriven av de båda. På deras andra album "No Dice" 1970 återfinns balladen "Without You" som två år senare tolkades av den amerikanske singer/songwritern Harry Nilsson. Man kan lätt förstå låtskrivarnas frustration när pengarna uteblev trots att låten klättrade ända till toppen av Billboardlistan. När Mariah Careys version rusade uppför samma listor 1994 fick heller inte Harry Nilsson uppleva detta: han dog i en hjärtinfarkt samma dag som låten släpptes, bara 52 år gammal. 

Sent omsider har även ett Badfinger-original nått hyfsade framgångar. Efter att ha använts i avslutningsscenen till TV-serien Breaking Bad ökade streaming och nedladdning markant för låten "Baby Blue" som även tog sig in på den engelska topplistan.

En värdig avslutning på en grym serie.

Om detta må ni berätta!