Feature
dec 10, 2025
Feature
dec 10, 2025
Av Christer B. Jarlås
Christer B. Jarlås är inte bara en flitig skribent här på Rootsyland, där han främst står för de månatliga genomgångarna av ny svensk musik under rubriken Från Landet. På lediga stunder är han dessutom åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
H.Self: Efterskalv (Ella Ruth Institutet)
Henrics andra album kom i april. Elva starka låtar på tre kvart. Henric Hammarbäck och Jonas Öhlund gör inte en dålig låt här heller. Högsta tänkbara lägstanivå och toppar som ”Månskenssoldater”, ”På eget bevåg”, ”Poolen”, ”Fått nog av dig” och den urstarka ”Ett jävla träd”. Nästan lika bra som debuten från förra året. En del lite överraskande inspirerat av Pugh i texter och rock.
H.Self: Vildvisor (Ella Ruth Institutet)
Och efter sju månader kom så ett dubbelalbum. Totalt fyra skivor på ett år. Otroligt nog är det på ”Vildvisor” hela 21 nya låtar på nästan 80 minuter som nästan alla är toppklass. Albumet är så nytt ännu så jag har inte bestämt mig för om jag gillar några mer än de andra. Men låtar som ”Fråga barnen”, ”Det är så mycket som så många inte förstår” och ”Casper Jesper Jonatan (och jag)” och ”Så kan det gå” fastnar snabbast. Texter som utmanar och får mig som lyssnare att tänka ännu mer. Bra variation och skön mix på countryballader och rockigare spår.
Södra Norrlands Coast Country Cowboys: Ett brustet hjärta på turné (Comeda)
Redan på alla hjärtans dag i år kom detta uppfriskande album som alltför få har hört. Sven-Inge ”Hank” Sjöberg har i många år varit en av landets bästa låtskrivare. Men som sångare, frontperson och låtskrivare i just detta band verkar han ha hittat hem. Country på svenska, texter ifrån livet i Gävle och övriga Södra Norrland och ett spelhungrigt skickligt band med alla instrument som country kräver. Vissa texter självupplevda och andra bara skönt flirtande med countrymusikens alla myter. De gör det så bra och borde vara så mycket större. Mina föräldrar möttes en gång i Gävle så jag har en extra känsla för staden som lyfter vissa låtar. Men oavsett det borde alla ge det här chansen.
Kiitos för allting: Östersjöns Hawaii (egenutgivning)
Kvintetteten från Malmö hart bara funnits i knappt två år. Men i maj släppte de sitt debutalbum med nio välkomponerade låtar på en dryg halvtimme. Någon har passande nog kallat deras låtar för ”Kjell Höglund-country”. Finurliga och personliga texter som ofta handlar om livets vedermödor till lättfångade melodier. Med gruppnamnet från en Alf Robertson-låt och rötterna runt om på olika håll i landet fångar de folksjälen 2025 på finaste sätt.
Emma Nilsdotter: Let Me Stay For A While (Steelfabriken)
Vad som för många var en strålande karriär som pågick under 25 år i Stockholm, med The Real Group, teveframträdande och studiojobb höll till slut på att knäcka henne. Hon valde att genom musiken återvända till uppväxtens Vilhelmina och den countrymusik hon en gång upptäckte när hon sjöng i pappas dansband. Branschkompisar som bland annat annars spelar i Jill Johnsons band kompar men de fina och starka låtarna har Emma gjort på egen hand eller tillsammans med vänner. Ett album som släpptes i februari men fortfarande växer för varje lyssning.
Erika Jonsson: Värmländskt Twang (Don´t Step On My Boots)
Jag upptäckte henne för länge sedan på youtube med underbara ”Sången om Värmland”. Hon har sedan varit prinsessan inom svensk country ganska länge. Men jag har ändå inte varit så intresserad av hennes engelska låtar. Ett album på svenska som hyllar uppväxtens Värmland var verkligen vad som behövdes för att fånga mig. Bra spännvidd på texter och melodier och hyllningar till farsan och till de som gått före i svensk country. Här finns en ärlighet och en skön stolthet som jag gillar.
BroMesa: BroMesa (Ella Ruth Institutet)
Gustav Erlandsson Holmqvist har gjort väldigt mycket bra inom senare tiders country på svenska. Här producerar han detta Kristinehamnsband med tilltalande låtar på svenska av Joakim Hildingsson. Tio låtar som i text fångar bilder från ett Sverige vid sidan av storstäderna. Smarta texter och väldigt välljudande country. Det är ett album man nästan vill flytta in i.
Toni Holgersson: Apotek Vintergatan (Ella Ruth Institutet)
Jag visste nog inte hur mycket jag har längtat efter nytt från Toni Holgersson. Hans låtar och Lasse Winnerbäcks låtar har utgjort soundtrack till mina senaste 25-30 år. Detta album så fyllt av poesi och smärtsamma erfarenheter når mitt hjärta som få andra just nu. Sju väldigt starka låtar i Lars Halapis produktion och Tonis sköna röst. Ibland önskar jag inget mer.
Valter Nilsson: Bland de gyllene och de allmänt brända (Black Valley Records)
Hans låtar har under året ständigt dykt upp i min Från Landet-krönika. Hans intensiva göteborgska och sköna melodier målar musikalisk göteborgskolorism som få andra. Texter om lokala företeelser och glädjen över att han blivit äldre än ”Tjugosju”. På slutet av det här året verkar världen i övrigt ha vaknat och alla konserter säljer ut på nolltid. En äkthet som känns så rätt
Jonna Randen: Visor från Ingenstans (Randen Music)
Den svenska visans framtid säger en del. Själv njuter jag bara av personliga texter och upplevelser om livets alla sidor. Skönt varierade melodier. Det är egentligen otroligt att hon inte redan tillhör landets meste spelade artister
Runner Up: Agnes Skure, Viagra Boys, Mando Diao, Mira Ray, Vera Vinter
Sophie Zelmani: 30 (Universal)
30 låtar från 30 år med en artist vars integritet inte kan ifrågasättas. Fruktansvärt många starka låtar och texter som alltid känns som att de är på allvar.
Thåström: Skebokvarnsvägen 209 (Universal)
20 år sedan Thåström så totalt lyckades förändra sin karriär och blickade tillbaka på sin uppväxt och Ebba Gröns karriär och så mycket mer. Thåström avskalad och naken i både text och musik. Ett epokgörande album som nu släppts på dubbelvinyl med fem bonusspår.
Jesper Lindell: Windows Vol. 2(Gamlestans Grammofonbolag)
Gamla låtar i nya inspelningar. Jesper Lindell inledde året med att släppa detta minialbum med fem covers i lysande nya versioner. Låtar av Dylan, Van Morrison, Bob Seger, Danny O´Keefe och även en italiensk låt. Hur bra som helst allihop och alla låtar dök upp bland mina mest spelade 2025
H. Self och Mira Ray på Stuck on i Östersund
En vårkväll som jag nog aldrig kommer att glömma. Två artister som där och då båda gjorde sitt yppersta i en skönt liten lokal.
Jesper Lindell & Brunnsvik Sounds på Rootsy Summer Fest i Falkenberg
Ingen sommar är komplett utan Jesper och hans suveräna band
LeMarc på Stadsteatern i Stockholm
En föreställning som inte liknar något annat. Ingen musikal, ingen vanlig konsert och inte ett talat ord. En slags händelserik opera om livets mörkare sidor och med ett ljus som kommer in då och då. Med bara Peter LeMarcs starka låtar och flera av landets bästa sjungande skådespelare